littalo  / Amherst vt 2007

2007-05-16 Cape Cod

Hej på er!

Nya världen är ju som sig bör lite före Gamla världen, eller? I alla fall så har vi firat "Mother's Day" idag, två veckor för Sverige. Och vi har gjort det med bland annat solbad på en härlig sandstrand på Cape Cod. Det är den långsmala halvö, som ser ut som en arm och som sträcker sig flera mil ut i Atlanten från sydöstra hörnet av Massachusetts. Det är numera ett turistparadis av rang, men ännu har inte högsäsongen börjat. Vi är här på en kort bilsemester, och kan röra oss i vår egen takt. Dessutom har vi en väldig tur med vädret: soliga dagar hittills, och det ser lovande ut framöver också.

Vi började längst ut på halvöns yttersta udde, där staden Provincetwon ligger. Det är en liten "håla" med 3400 bofasta själar, som tvingas se (eller kanske är glada för) att befolkningen mer än tiodubblas på sommaren. Och det kan man förstå. Storslagna, sandstränder, höga klitter, pittoreska fyrar och så värdshus och restauranger för alla smaker. Det var här i Provincetown som de första invandrarna från England steg i land 1620: modiga resenärer, om man jämför med dagens, som tryggt tar sig fram med GPS eller åtminstone karta i hand (och ändå kan köra fel).

Sedan har vi arbetat oss neråt, in mot fastlandet. Vi har kryssat mellan "Giftshops", muséer, värdshus och storslagen natur. Lördagnatten hamnade vi hos en generös dam som hette Mary. Klockan var sju, och vi hade fortfarande inte hittat nåt ledigt ställe som fallit oss i smaken. Men hennes "Inn" såg ju intressant ut, och skylten "Vacancy" gav oss råg i ryggen. Det visade sig att vi var hennes första och enda gäster för kvällen. Dessutom kom vi mitt i lördagsmiddagen: fyra bastanta damer i varierande ålder tittade nyfiket på oss när vi stegade in. Mary var ett under av hjälpsamhet: tipsade om ditten och datten, lagade god och bastant frukost. Och såg till att vi hade brandövning kl. 24.00! Larmet gick. Vi for upp ur sängarna på andra våningen i det gamla trähuset. Ingen rök som väl var, men en skamsen värdinna som skyllde på "the cables".... Pust!

Efter en lugn fortsättning av natten, bilade vi söderut igen och har nu hamnet i äldsta stan på Cape Cod: Sandwich från 1629. Pittoreskt är bara förnamnet. Vi bor i ett typiskt vitt "New England" hus i trä. Se på bilderna. De är färre än vanligt eftersom vi råkade ut för haveri med minneskortet i vår Canon, och än så länge inte har lyckats komma åt bilderna från fredagen och lördagen... Här i Sandwich stannar vi ytterligare en natt, och är det lika varmt i morgon, så blir det nog ett dopp i Atlanten.

Vi hörs!

Ingrid o Anders